Personal
Bra personal är en av de viktigaste framgångfaktorerna för ert makerspace. Det gäller inte bara att ha kunnig personal, de måste även vara tillgängliga och villiga. Eldsjälar är superbra för ett makerspace, speciellt i uppstartsfasen. Kom dock ihåg att elden kan falna och intresset kan fokuseras på annat. Därför får inte ens makerspace stå och falla på en eller ett par enstaka individer. För ett hållbart makerspace krävs att det avsätts ersättning och löner för de som deltar som handledare och instruktörer.
Kunskapsinventering
Ett makerspace kan kräva en uppsjö av olika typer av kunnande. Genomför därför en kunskapsinventering hos de som är intresserade av att skapa ett makerspace. Är man t.ex. en skola som ska dra igång så bör man kunskapsinventera hela personalen. Det kan finnas mycket oväntad kunskap hos personalen oavsett vilket ämne de undervisar i. Att ha en klar bild över vilka kunskaper som finns att tillgå gör det enklare att slå fast ramarna för kommande makerverksamhet. Inventeringen kommer att synliggöra såväl styrkor som svagheter. Kanske ni behöver rekrytera någon extra som är duktig inom något eftersatt kunskapsområde.
Ledning
Det är bra om en eller ett par personer tar på sig ledningsansvaret för makerspacet.
Tidsåtgång
En bra makerträff kräver mycket arbete, såväl före, medans som efter.
Förarbete
Makerträffen
Efterarbete
Städning är viktigt att genomföra efter varje makerträff. Det blir speciellt viktigt om man ska bedriva någon annan typ av verksamhet i samma lokaler, t.ex. om man har sitt makerspace på en skola. För att minimera städarbetet bör man ha noggranna regler för hur varje maskin och arbetsyta ska rengöras av deltagarna. Om deltagarna genomfört huvudparten av rengöringsarbetet så behöver inte personalen slösa bort alltför mycket tid på städning.
Maskinansvariga
Förutom att det ska finnas någon, eller några, som har det övergripande huvudansvaret för hela makerspacet så är det en bra idé att tilldela ansvaret för varje maskin till någon person.
Vid Soltorg har vi använt oss av elever som fått ansvar för specifika maskiner. Exempel på detta kan vara hur en av våra lasrar tilldelades en elev; denne rengjorde maskinen ett par gånger i veckan, kollade att det fanns material till maskinen, uppdaterade firmware och drivrutiner vid behov och så vidare. Denne skapade även en hel del referensmaterial för lasern, t.ex. genom att prova och dokumentera hur olika inställningar påverkade behandlingen av diverse typer av material.
Det viktigaste som behövs för att dra igång ett makerspace är ett gäng eldsjälar.
Eldsjälar är bra i början, man bör dock ha i åtanke att intresset kan falna. Därför är det även bra att ha reguljär, avlönad personal som jobbar med makerspacet.
Skola
För vår del så har vi startat vårt makerspace inom vår skola. Det gör att mycket av det som ingår i makerspacet även används i den reguljära undervisningen. Detta har förstås gjort att vi haft det mycket lättare att motivera inköp till makerspacet. Det har även gjort att vi har tillgång till personal, i form av tekniklärare, som är intresserade av utrustningen och som vill maximera dessa användning. Man ska dock ha i åtanke att det kan vara svårt att få personal att ställa upp på helger, även om de får extra betalt så är det få som vill offra sin fria tid (det är möjligt att det är enklare att motivera yngre lärare till helgjobb).
Eftersom verkstadsrelaterade makerspace-träffar nästan alltid kräver att man håller på under en längre, sammanhängande tid för att bli bra, så har vi valt att förlägga våra makerspace på lördagar. Som vi nämnt ovan gör det att vi har vissa problem med att få fram personal, i stort sett är det samma personer som ställer upp varje gång.
Vi har även makerspace-relaterad verksamhet i form av spelprogrammering. Här är den långa, sammanhängande tiden inte lika viktig. Vi har valt att lägga aktiviteterna på eftermiddags-/kvällstid vid ett par tillfällen i veckan. Varje träff är cirka två timmar. Dessa är välbesökta och uppskattade. Vi har deltagare som varit med i många år. Många av de deltagare som är med på dessa träffar kommer även på våra makerspace-lördagar.
Vi har även engagerat elever. Vi har anställt ett antal av dem och gett dem olika typer av uppgifter inom ramen för våra makeraktiviteter. Ett exempel på detta är hur vi tilldelat en maskin till varje elev. De har fått sköta underhåll och sett till att det finns gott om material för att bruka den maskin de tilldelats. De har även tagit fram en serie av olika byggen som kan göras med deras maskin. De har även fått skapa dokumentation, guider och hjälpmedel angående hur deras maskin ska användas. Ett exempel på dessa hjälpmedel är de materialmatriser som tagits fram för vår laserskärare. Dessa möjliggör att man snabbt kan få till det resultat man vill eftertraktar, även om man när man ska använda ett material som man är ovan med.
Organisering
Om man är ett gäng eldsjälar som vill starta upp ett eget makerspace, kan det vara en bra idé att skapa en förening. Dels får man ett grundregelverk som styr hur organisationen kring makerspacet ska fungera och byggas upp, dels får man större möjlighet att få bidrag i olika former. De flesta bidragsgivare kräver att föreningen har varit aktiv i minst ett år innan de kan få bidrag. Det är ju dock en relativt kort tidsperiod och har man inte tänkt vara långsiktigare än så, kanske man inte ska starta ett makerspace överhuvudtaget.
Det finns gott om information om hur man startar och registrerar föreningar på nätet. En bra plats att börja på är; Skatteverkets sida http://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/foreningar/ideellaforeningar/. Det kan även vara en bra idé att ta kontakt med någon redan existerande förening för att få lite information om hur de kommit igång. Hur man startar och driver föreningen går dock utanför den här resursens syfte…
Om man startar makerspacet som en förening eller som ett företag är man tvungen att ha bokföring av något slag. Det kan även vara bra att hålla bokföring även om man är en skola eller liknande. En god bokföring gör att man bättre kan planera verksamheten och hålla koll på vad varje makerspace-träff kostar.