Laserskärare

Man kanske kan tro att 3D-skrivaren är den mest användbara maskinen man kan ha i ett makerspace. Vi har dock sett att vi använder oss minst lika mycket, om inte mer, av vår laserskärare. Med en laserskärare/-graverare kan man arbeta med många olika typer av material. Man kan snabbt och enkelt skära till olika typer av detaljer, t.ex. kan man väldigt lätt göra snygga lådor till olika elektronikprojekt.

Att köpa en laserskärare/-graverare

Det finns många typer av laserskärare/-graverare att tillgå. För att få en bra maskin måste man investera minst 50000:-. Det vill säga ungefär lika mycket som en bättre 3D-skrivare kostar. De maskiner som ligger inom rimlighetens gränser för ett makerspace kan skära material såsom trä, plexiglas, skinn, tyg osv. Man brukar även kunna gravera det mesta, till och med olika typer av metall. Mer industriella lasrar kan förstås även skära metall, men dessa ligger väldigt högt i pris.

Vid Soltorgsgymnasiet har vi en Epilog Zing 24 med en 30W laser. Vi är mycket nöjda med denna och planerar att införskaffa en till av samma märke, dock med högre effekt på lasern. Maskinen är lättskött och relativt underhållsfri. Programvaran fungerar som en vanlig skrivardrivrutin. Detta gör att man lätt kan skriva ut ifrån de flesta programvaror. Som tillbehör finns även en roterande axel som möjliggör att man kan gravera runda saker, såsom flaskor och glas.

Begränsad livslängd

Laserskärare/-graverare kan alltså vara rätt så dyra att införskaffa och förutom inköpspriset så måste man även ta med i beräkningen att maskinens laser inte kommer att hålla i all evighet. Vissa typer av lasrar kan kräva underhåll av olika slag, t.ex. byte av speglar, påfyllning av gas, osv. Andra typer av lasrar måste bytas ut helt och hållet efter ett tags användande. Desto kraftfullare laser maskinen använder, desto dyrare kommer underhåll och eventuellt byte att bli. Se till att ta reda på vad som gäller för er tilltänkta laser!

Den laserskärare som vi använder oss av på Soltorg har ett laserrör som håller i cirka tre år (med den typ av användning som vi haft). Att byta ut röret är kostsamt. Vårt senaste byte kostade drygt en fjärdedel av vad en ny laserskärare skulle ha kostat. Vi anser dock att detta är väl spenderade pengar med tanke på hur välanvänd maskinen har varit.

Kom ihåg

Desto högre effekt maskinen har, desto snabbare kan den gravera och desto tjockare material kan den skära. Det är alltså bättre att satsa på en laser med högre effekt, då får man en långt mer flexibel maskin.

Kolla med tillverkare och läs recensioner/tester på nätet för att få en uppfattning om vilka material som går att bearbeta med den maskin ni ämnar införskaffa. Som vid alla inköp så bör man om möjligt få maskinen demonstrerad för sig.

Även om man kan hitta billiga laserskärare på t.ex. Ebay, så bör man försöka införskaffa en laser som är av ett mer eller mindre känt märke. De asiatiska lasrarna som man hittar på Ebay kan vara nog så billiga, men när något problem uppstår eller det krävs service, då kan man stå utan någon att vända sig till. Vanliga smågrejor kan man säkert åtgärda själv, men om maskinen innehåller någon udda, obskyr laser så kan det bli nog så svårt att få den utbytt/servad.

Krav på kringutrustning och lokaler

Laserskärare kräver frånluftsventilation. Det är inte minst viktigt om man ska skära plaster och liknande som kan avge otrevliga gaser. Dessa kan till och med vara giftiga (dessa material bör man förstås undvika att använda sig av). Att ha bra frånluft kan även öka laserskärarens livslängd. När man skär med lasern så frigörs rök och ångor som innehåller material som kan fastna på ytor i lasermaskinen. Till viss del minimeras detta om ventilationen är god och suger bort ångorna (man måste dock rengöra lasern reguljärt ändå). Det krävs ofta ett starkare sug än vad normal ventilation erbjuder och man kan därför behöva köpa till ett bättre sugsystem för detta.

Vissa lasrar kräver även tryckluft. Medan maskinen skär används tryckluften till att kyla ned den skurna ytan och för att föra bort ångorna som uppstår. I vissa fall finns det inbyggd funktionalitet för detta, i andra fall måste man köpa till en kompressor.

Om man får tag på en mer industriell laser kan man även behöva tillgång till syrgas. Detta brukar behövas för att kunna skära metall. Dessa typer av lasrar är dock fortfarande mycket dyra och det är antagligen inte något som ett normalt makerspace kommer att kunna ha råd med.

Säkerhet och lasrar

De flesta lasrar är farliga för synen. Detta gäller speciellt de mycket starka lasrar som sitter i laserskärare/-graverare. I de flesta fall är laserstrålen i laserskärarna osynlig för det nakna ögat, vilket gör att man måste vara extra försiktig då man kanske inte får någon förvarning om att lasern är igång. Helst bör man ha en maskin som är mer eller mindre försluten under skärningen.

Det finns dock maskiner som inte har bra avskärmning (främst gäller detta för vissa lasrar avsedda för industrin). I dessa fall bör användarna ha skyddsglasögon avsedda för att skydda mot laser. Detta gäller förstås alla som befinner sig i närheten av maskinen. Det kan även vara en bra idé att placera en dylik laser i ett avskärmat område, kanske i ett eget rum eller bakom svetsgardiner.

Lasrarna är mycket kraftfulla och skulle man råka få in en hand eller liknande i strålen så kommer man att skadas. Återigen bör man alltså se till att maskinen man införskaffar har bra avskärmning. De flesta laserskärare har givare som slår av maskinen om man öppnar locket till den. Man bör se till att dessa fungerar som de ska och det kan vara bra att ha med tester av detta i det reguljära underhållsarbetet.

Kom även ihåg att när lasern behandlar de detaljer man vill tillverka, så blir de skurna materialen mycket varma. Det gör att man kan behöva avvakta en liten stund innan man tar upp de tillskurna detaljerna så man inte bränner sig. Har man en maskin som använder tryckluft för att kyla under skärningen så är detta antagligen inte något större problem.

Eftersom lasern skär materialen genom att bränna sig igenom dem så kan materialen bli extremt varma. Det betyder att de i vissa fall kan ta eld. Detta kan t.ex. hända om man kör långsamt med mycket hög effekt. Låt därför aldrig lasern arbeta för sig själv, inte ens om ni kör en utskrift som fungerat många gånger förut. Små skillnader i material eller störningar i laserns körning kan innebära att materialet tar eld. Detta kan förorsaka en eldsvåda som förstör er laserskärare och i värsta fall kanske elden sprider sig till hela verkstaden. Därför ska man alltid ha någon i närheten för att hålla kontroll över skärprocessen.

Det kan vara speciellt viktigt att ha kontroll över laserskärningen om man använder sig av något material som är målat. Färgen kan vara antändlig och tjäna som "fnöske".

Många typer av plaster avger giftiga gaser när de upphettas. Dessa är inte lämpliga att använda i en laserskärare. Om man trots allt tänker skära dessa typer av plast måste man ha mycket god ventilation och ha andningsmask som skyddar mot ångorna. Vissa typer av ångor kan även fräta på lasern och förstöra denna. Det rekommendabla är alltså att inte använda sig av dessa typer av material. Varna alla deltagare för denna fara, så de är väl medvetna om detta!

Kom ihåg att dessa varningar kan gälla andra typer av material också. Se t.ex. uppför trä som är målat, färgen kanske avger ångor som är farliga.

Kontrollera noggrant alla nya material och ta reda på om de är lämpade för skärning/upphettning.

Även om ett material inte avger farliga gaser, så kan de avge otrevliga odörer. Trots att man har frånluft, så kan dessa typer av material lätt förpesta luften i hela verkstaden. Vilket kan göra det otrevligt att jobba där innan odören lagt sig. Detta kan lätt förstöra stämningen på en maker-event. Så skär bara sånt material när det inte stör någon annan.

Att jobba med laserskärare/-graverare

De flesta lasrar klarar av att såväl gravera som att skära. Man kan ofta utföra både gravyr och skärning i en och samma utskrift. Dock är de flesta maskiner rätt så känsliga på inställningar vad gäller effekt och brännhastighet. Det gör att man kan vara tvungen att göra en hel del tester innan man får till rätt parametrar för olika typer av material. För enkelhetens skulle bör man därför försöka jobba med ungefär samma materialtyper så ofta som man kan. Hittar man t.ex. på en typ av MDF som fungerar bra så kan man med fördel fortsätta att använda just den typen.

Trätyper

Att satsa på högkvalitativa material brukar betala av sig i längden. Plywood kan t.ex. ha sämre kvalitet på inre lager, vilket innebär att lasern kommer att ha varierande effekt på de olika lagren. Det kan då bli mycket svårt att få till en inställning som ger en jämn och fin snittyta. Mjukare lager kanske förkolnas eller brinner bort, medan de hårdare lagren är svårare att skära igenom.

Varierande kvalitet och hårdhet är alltid ett problem när man ska bearbeta trä i en lasermaskin. Detta gäller såväl för skärning som för gravering. Ådringar och kvistar kan vara hårdare och svårare att skära i än de ljusare partierna i träet. Det innebär att gravering kan bli ojämn och att skärningar kanske inte kommer igenom hela träbiten på alla ställen. Här gäller det att prova på olika typer av trä, med olika inställningar på lasern och se vad som passar bäst för de ändamål man har.

Det kanske inte är lika noga med materialegenskaper när man graverar som när man skär. Med gravering räcker det i många fall att ytan blir färgad för att få ett bra resultat. Att djupet på graveringen skiljer sig något är oftast inte så påfallande. När man ska skära blir det dock mycket viktigare att ha ett material med något så när jämna egenskaper. Det kan vara mycket svårt att få till rätt kombination av skärhastighet och effekt om man har ett kvistigt trästycket. I dessa fall kanske det är lämpligare att använda mer traditionella verktyg, såsom t.ex. bandsåg för att forma detaljen. Om det inte är möjligt bör man överväga att använda sig av något annat material.

Är det mycket viktigt att slutresultatet har en något så när jämn yta kan det vara bättre att använda sig av något behandlat trämaterial, såsom MDF. I dessa material är träfibrerna oftast mer jämt fördelade och mer likformiga. Det gör att det är större chans att lasergravyren ger ett jämnt slutresultat. Det finns mer exklusiva varianter av MDF, t.ex. sådan som har en yta gjord av valnötsträ, som ger mycket bra resultat när man graverar.

Laminerade material

Vi har haft mycket goda resultat när vi skapat detaljer i laminerade material. Det finns många typer av plastlaminat där varje lager har en egen färg. Genom att bränna igenom varierande djupt, så att man når de rätt lager så kan man få olika färger för varje snitt. Man kan få till mycket snygga skyltar genom att arbeta med dylika plastlaminat.

Kom ihåg att kontrollera så att inte plastlaminatet avger giftiga gaser vid uppvärmning!

Andra typer av laminat kan vara svårare att jobba med. Plywood kan som sagt vara svårt att arbeta med, speciellt billigare varianter av materialet. De olika lagren brukar vara av olika kvalitet. Ofta är de yttre lagren hårdare och av bättre kvalitet. De inre lagren är mjukare och av sämre kvalitet. Detta innebär att det blir svårt att få till korrekt styrka och hastighet när lasern ska behandla träet.

Andra material

Man kan med fördel behandla en uppsjö av andra typer av material i sin laser.

Tänk på att det är viktigt att få till rätt proportioner på hastighet och effekt på de flesta typer av material så att de inte brännskadas. I värsta fall kan de till och med börja brinna. Så se till att övervaka utskrifterna noga!

Kontrollera alltid så att inte de material du ämnar använda dig av inte avger farliga gaser vid upphettning!

Papper

Papper går alldeles utmärkt att skära till. Det går även att "gravera", men man måste ha väldigt låg effekt på körningen.

En intressant användning för tillskuret papper är att göra stencilmallar avsedda för målning. För mer beständiga mallar kan man skära till dem i plastfilm eller gummi.

Tyg

Många typer av tyg går alldeles utmärkt att skära till med lasern. Dock måste man testa sig fram. Som med många material är avvägningen mellan effekt och hastighet mycket viktig för att få till ett bra resultat. När det fungerar är det en mycket bra metod för att få till intrikata designer!

Skinn och läder

Skinn och läder brukar gå mycket bra att skära till. Det går även bra att gravera dessa material.

Gummi

Gummi kan med fördel skäras i lasern. Precis som med papper så är detta ett utmärkt material för att skapa stenciler. Kom ihåg att kontrollera så den gummityp du tänker använda dig av inte avger farliga gaser vid upphettning.

Skumplast

Vissa typer av skumplast går bra att skära i lasern, men här måste man verkligen prova sig fram. En del skumplaster reagerar inte alls bra på värme. Även för de som fungerar bra så brukar kanterna på snitten "bränna" samman och bli något hårdare. Återigen, se upp för farliga gaser.

Glas och keramik

De flesta lasrar klarar av att gravera på glas, keramik och kakel. Har man speciellt tillbehör så kan man även gravera runda saker såsom flaskor, dricksglas och muggar.

Sten

Vissa typer av sten kan graveras med laser. Vilka typer som kan hanteras kan skilja sig mellan olika typer av lasrar. Det kan krävas flera pass för att få till ett bra resultat.

Metall

Olika typer av metall brukar gå bra att gravera. I vissa fall måste man dock behandla dem med speciella färger innan man graverar. Ni har säkert sett hur många graverar sina telefon- eller laptopp-skal. Olika typer av lasrar hanterar metall olika bra. Om det är viktigt att kunna hantera metall, så se till att er tilltänkta laser kan hantera de typer av metall som ni vill använda er av.

Riktigt proffsiga, och därmed dyra, lasrar kan även skära metall. I dag är dock dessa på tok för dyra för de flesta makerspace.

Skapa en inställningsguide

Om man ofta använder sig av ungefär samma material i lasern, kan man skapa en guide som visar hur olika inställningar påverkar materialet och som visar vilket resultat varje inställning ger.

Vi brukar använda lasern för att skapa en matris direkt på en bit av det tilltänkta materialet. På en axel ändrar vi laserstyrkan och på en axel ändrar vi frekvens eller hastighet. För varje position i matrisen kör vi en liten, kvadratisk gravering. Först kör vi en kvadrat med väldigt låg styrka. Strax efter denna körs en ny gravering med lite högre styrka och så vidare tills man kommit upp i maxstyrka. På raden under ändrar man nästa parameter, t.ex. hastighet, och gör en ny serie av graveringar med allt högre styrka. För varje kolumn och rad anger man sedan på något vis vilka inställningar som gäller (t.ex. genom att bränna in det). Man får på så vis ett bra facit att utgå ifrån när man vill åstadkomma olika typer av graveringar.

Därefter brukar vi även göra en matris för skärning. Då kör vi snitt efter snitt bredvid varandra. Efter varje snitt så ökar vi på styrka eller hastighet. Vi kör små, korta snitt och använder sedan lasern för att gravera in egenskaperna för varje snitt ovanför snittet.

Detta bör genomföras för alla nya material man införskaffar till sitt makerspace. Köp därför till några extra bitar av material som är avsedda för att användas som inställningsguider. Dokumentera även noggrant vilken typ av material det är och var det införskaffats. Olika trävaruhandlare kan ha helt olika egenskaper på sina material, t.ex. kan kvalitén på olika lager i plywood variera starkt från tillverkare till tillverkare. Något som kan påverka dess egenskaper radikalt.

Ritningsmallar

Det är bra att skapa ritningsmallar för alla de programvaror som ni använder för att skapa alster till laserskäraren. Skapa en ritningsmall som är lika stor som hela skärytan på er laser. Utgå ifrån denna även om det är mindre detaljer som ska skapas, då kan man vara säker på att skalan blir korrekt när man ska utför skärningen. Det är alltid enklast att skära ut korrekta detaljer när man jobbar med en ritning som är i skala 1:1.

Markera noggrant ut startpunkt och gränser i mallen. Gör gärna detta i ett eget lager. På så vis kan man slå av detta lager när man ska utföra bränningen.

De flesta laserskärare kan mappa olika färger till specifika typer av skärning/gravyr. Ett exempel på det skulle kunna vara att rött är mappat till en djupare gravering, medan blått är en mer ytlig variant. På så vis kan man få till olika, intressanta kontureffekter när man bränner. Även dessa färgegenskaper bör dokumenteras i ritningsmallen.

Bredden på linjer i ritningen påverkar oftast vilken typ av beteende som lasern ska ha. Riktigt tunna linjer kommer oftast att skäras, medan fetare linjer kommer att graveras. Lägg gärna information om detta i mallen.

Olika material kan förstås ha olika egenskaper. Det kan därför vara en bra idé att skapa olika mallar för olika material. I mallen kan man sedan ange vilket av de sparade förvalen som ska användas i kontrollprogrammet för lasern.

Förinställningar

I många fall kan man skapa förinställningar i programmet som driver lasern. Här kan man ha olika förinställningar som gäller för olika typer av material. Förslagsvis namnger man förinställningarna utifrån vilken typ av jobb det handlar om (skärning eller gravering), samt material och tjocklek. Ett exempel på detta skulle kunna vara ”Skärning MDF 3mm”. Då kan man lätt hitta på en tidigare inställning som fungerat bra med materialet ifråga.

Man kan ofta mappa ritningens olika färger till olika egenskaper på lasern. Vanligtvis mappar man olika styrka/hastighet till en viss färg. På så vis kan man göra t.ex. graveringar med olika djup på olika ställen. Man kan skapa många snygga effekter genom att göra detta. Även dessa färgmappningar går att spara som förinställningar för olika typer av material.

Spårbredd

Kom ihåg att det alltid kommer att bli ett litet glapp runt om det som skärs ut. Lasern är visserligen mycket tunn, men den kommer att göra ett tunt skärspår mellan de utskurna detaljerna. Spårbredden brukar vara under 0,3 mm, så i många fall är den försumbar. Spårbredden gör att de utskurna detaljerna blir något mindre än vad man angett i ritningen. Lasern skär ut mitt i ritningens linjer, så är spårbredden 0,3 mm kommer den utskurna detaljen att bli 0,15 mm mindre än den ritade storleken. Om detaljerna ska passa samman måste man alltså ta denna spårbredd med i beräkningen.

Kom ihåg:

• Spårbredden kan vara olika beroende på vilket material man använder sig av.
• Spårbredden kan minska eller öka beroende på hur väl lasern är fokuserad.
• Spårbredden behöver inte vara exakt likformig hela tiden, lasern kan fluktuera något.

Värmekänslighet

Olika material reagerar olika på värmen ifrån laser. Vissa material kan bli att förvrängas, speciellt i kanterna omkring lasersnittet. Denna typ av problem är speciellt vanliga med plast och akrylat, vilka lätt blir förvrängda av värme. Det är därför extra viktigt att få till exakt rätt kombination av lasereffekt och rithastighet. Man kan försöka att dra ner effekten på lasern eller att köra lite snabbare. Då minimeras temperaturen något. Med lite experimenterande kan man oftast få till riktigt bra resultat även om materialet är värmekänsligt. Med mer avancerade lasrar som har luftkylning kan man minimera dessa problem.

Om den laser man använder inte har luftkylning och man jobbar med värmekänsliga material så kan det vara bra att låta lasern ”hoppa” från plats till plats när den skär. På så vis kommer de olika områdena att hinna svalna innan lasern kör nästa svep. Detta kan minska förvrängning och missfärgning. Dock kan utskriften bli att ta längre tid när man gör detta.

Provkörningar

När man ska köra en komplicerad, invecklad design på lasern, kan det vara en bra idé att först genomföra en provkörning. Det finns säkert något överblivet material som man kan använda för en provkörning. Detta är inte minst viktigt då man ska göra en körning på ett material som man inte har så mycket av eller på dyrare material.

Hanterar man ett helt nytt material, så är provkörningar alltid nödvändiga och man bör se till att införskaffa extra material avsett för just detta ändamål. Se tidigare sektion för hur man kan skapa en skärningsguide för nya material.

Man kan även tänka sig att man gör enklare provkörningar, kanske bara en enkel kvadrat eller något, för att se om lasern fungerar som tänkt med det material man ska behandla. Då ser man tidigt om den slutgiltiga körningen kommer att bli lyckad. Kanske det finns någon sektion på materialet som ska skäras till som inte täcks in av din slutliga utskärning, då kan du passa på att göra provskärningarna i det området.

Instabila snitt

Eftersom man inte kan skära alltför tjocka material i de flesta laserskärare, kan det vara svårt att skära ut detaljer som är väldigt smala. Om materialet inte är alltför tjockt och snitten man gör i det ligger väldigt nära varandra, kommer resultatet att bli instabilt och lättböjt. Generellt kan man säga att man inte bör skära ut detaljer som är smalare än materialet är tjockt. Dock kan man i vissa fall använda täta snitt till sin fördel, se sektionen om böjbara, flexibla detaljer.

Man kan öka stabiliteten genom att göra små hakar mellan de utskurna sektionerna. Genom att inte skära igenom hela snittet, utan utelämna några hakar här och där, kommer hakarna att stödja de smala partierna och öka deras stabilitet.

Flera laserpass

Ibland kanske inte lasern skär igenom materialet helt och hållet. I många fall kan man då göra en extra körning på samma material och därmed komma igenom den sista millimetern. I vissa fall måste man då fokusera om lasern, så att dess fokus ligger lite lägre än materialets yta. Man bör förstås inte flytta på materialet innan, då det kan vara svårt att få tillbaka det i exakt rätt position.

Att köra flera pass fungerar oftast inte om man vill ha väldigt precisa snitt. Detta beror främst på att laserns positionering inte är 100 % precis. Vilket medför att de upprepade snitten kanske ligger en gnutta isär. Så upprepade pass ger mindre precision och oftast får man mer förkolnade kanter på detaljen då denna värmts upp flera gånger i rad.

I många fall kan det vara en bra idé att dela upp ditt gravyr-/skärjobb i flera pass. Speciellt gäller det när man håller på att prova ut en komplex design. Man kan då lägga upp ritningen i olika lager, som man sedan kan slå av/på och bränna lager för lager.

Att skapa 3D-objekt

När man jobbar med en laserskärare är det lätt hänt att man enbart tänker på platta saker. Men som vi vet ifrån snicker och träslöjd så går det förstås att bygga upp tredimensionella saker på olika vis. Saker som lådor och liknande kan enkelt byggas upp av platta ytor som fogas samman. Men man kan även kombinera samman de utskurna bitarna till sammansatta objekt genom att t.ex. limma ihop lager efter lager.

Det finns många exempel på väldigt snygg konst som skapats på detta vis, t.ex. [1] eller [2] och [3]. Man kan även kombinera de olika lagren till vanligare typer av 3D-objekt, t.ex. [4].

Genom att lägga samman flera utskurna lager kan man öka objektens hållbarhet. Ett exempel på detta skulle kunna vara att man tänker skapa kugghjul och vill göra så att de klarar av högre påfrestningar. Då kan man kan man skära ut flera kopior av kugghjulen och limma samman dessa för att skapa ett bredare och mer tåligt kugghjul. En bra idé kan även vara att göra kugghjulslagren i olika storlek, så att de hakar i varandra på olika nivåer.

Att skapa flexibla objekt

Intressant nog kan man skapa flexibla detaljer i laserskäraren. Detta gör man genom att skära ut små, täta mönster. Dessa mönster ger visst utrymme för att böja materialet omkring sig så att hela ytan blir något flexibel.

Detta kan användas till många intressanta projekt. Ett exempel kan vara att göra en böjd lampskärm gjord av ett stycke trä eller varför inte göra en trälåda med rundade kanter.

Det finns många intressanta projekt att hitta på nätet. En av de bättre grundresurserna för mer information finns på Instructables.

Problem med stark luftströmmar

I de flesta fall är det bra att ha stark frånluft och de lasrar som har luftkylning som kyler ned snitten ger oftast bättre resultat. Det kan dock uppstå en del problem om man har en stark luftström som går över ytan på det material lasern bearbetar. Ett starkt luftflöde kan gör så att det man skär ut rubbas när det blivit utskuret. Detta kan påverka eventuella efterföljande skärningar/graveringar på ett negativt sätt, främst genom att kommande snitt kanske inte hamnar där de ska för att detaljen har rubbats.

Man kan ofta minimera eventuell påverkan av materialrubbningar genom att ändra den ordning i vilken detaljerna skärs ut. Skär ut de inre detaljerna först och arbeta utåt, då bör det inte spela någon roll om luftströmmen flyttar de utskurna detaljerna. Eventuella graveringar som ingår i samma körning bör köras först, så att inte detaljerna hunnit bli rubbade innan graveringen drar igång.

I vissa fall kanske det är svårt att styra i vilken ordning detaljer skärs ut. Drivrutinerna för lasern försöker ofta optimera skärordningen och kan kasta om saker helt och hållet. I dessa fall kan man bli tvingad till att utföra utskriften i flera steg. Varje körning får utföra en del av arbetet. På så vis har man full kontroll över vad som skärs. Detta kan vara speciellt smart att göra om körningen innehåller såväl gravyr som skärning. Kör då gravyren först, så att det inte finns någon som helst chans att detaljerna har rubbats.

Om problemen med förflyttningar kvarstår, så kan man lämna små ”hakar” längs med detaljens kanter. Det vill säga, man lämnar små ytor där man inte skär igenom helt och hållet. Dessa hakar kommer att hålla detaljen på plats oavsett hur kraftiga luftströmmarna i maskinen är.

Det finns några negativa aspekter med att skapa hakar...

1. För det första blir det långsammare. Lasern kan inte skära kontinuerligt och kommer att skära en bit av ytan, sluta, hoppa över en bit och därefter positionera om sig innan den skära näst sträcka. Detta kan innebära att ens körning tar mycket längre tid. Därför bör man bara använda metoden med hakar när det verkligen behövs.

1. Att använda hakar innebär att man måste göra lite efterarbete. Eftersom hakarna ligger längsmed snittytan kring detaljen, måste man förstås ta bort hakarna för att frigöra detaljen. Beroende på storleken på hakarna och materialets egenskaper så kan man antingen trycka ut detaljen eller också kan man använda en kniv för att skära av hakarna.

Små detaljer

Det kan även uppstå förflyttningar av detaljer om dessa är mycket små. Rutnätet på laserns skärbord är oftast rätt så grovmaskigt. Små detaljer kan trilla igenom helt eller delvis och därmed rubbas. Även dessa problem brukar vara lösbara genom att styra ordningen i vilka saker skrivs ut. Om allt som ska ingå i en liten detalj redan är färdigt när den väl förflyttar sig, så får man förstås inget problem.

Glöm inte att små detaljer lätt kan ramla igenom skärbordet och hamna under detta. Kom ihåg att kontrollera att du fått med dig alla detaljer efter varje skärjobb. Annars kan det lätt hända att dina smådetaljer hamnar i soporna…

Att optimera utskrifter

Det finns en hel del aspekter som påverkar hur snabbt en laserutskrift genomförs. Här är några tips för hur man kan minimera tidsåtgången.

Gravyr

Gravyr kan vara väldigt snyggt, men man ska komma ihåg att det oftast är en rätt så långsam process. Det rena skärandet går mycket snabbare. För de flesta lasrar tar det långt mer tid att gravera bitmappad grafik. Då brukar lasern köra pixelrad för pixelrad, vilket kan ta mycket tid. Om det är möjligt är det nästan alltid snabbare att köra vektorgrafik istället. Många enklare mönster och liknande går att konvertera ifrån bitmappformat till en likvärdig vektorvariant. Detta kommer att snabba upp gravyren mångfaldigt. Man kan gravera i olika breddar genom att ändra fokus på lasern. Dock måste man göra flera körningar om man vill använda sig av denna metod för att få till olika linjebreddar.

Det finns ett knep för att få tjocka gravyrlinjer i ett svep. Genom att fokusera om lasern så att den är lite diffus och därmed något bredare, så kan man erhålla tjockare linjer när den bränner. Dock måste man förstås kompensera för detta när man gör inställningar för utskriftens hastighet och effekt.

Dubbla linjer

Man bör se upp så man inte får dubbla linjer när man skapar sina ritningar för laserskäraren. Detta kan göra att lasern skär samma sträcka flera gånger. Vilket både är onödigt, tidskrävande och kan förorsaka brända kanter samt att materialet kan förvrängas pga värmen. Se därför upp med programvaror som skapar flera linjer för att t.ex. sätta tjocklek eller liknande.

Välj rätt färger

I de flesta laserprogramvaror kan man sätta olika egenskaper för olika linjefärger, t.ex. hur snabbt de ska skäras eller vilken effekt som ska användas. Se till att välja den färg som har de egenskaper du eftertraktar. Råkar du ta fel linjefärg, kanske utskriften sker med lägre hastighet än nödvändigt. I värsta fall kanske saker skärs när du förväntat dig att de ska graveras.

Linjefärgernas innebörd bör vara dokumenterade i era ritningsmallar. Se tidigare sektion angående mallar.

Polylinjer

De flesta laserdrivrutiner skär mycket snabbare om ritningen använder sig av polylinjer istället för flera olika enkla linjesegment. Polylinjer körs i ett svep utan ompositionering, medan linjesegment oftast innebär att lasern positioneras om inför varje snitt även om de är sammanhängande.

Om ditt program inte kan hantera polylinjer, kan det vara en bra idé att ta in din ritning i något program som kan det och sammanfoga ritningens linjer till polylinjer. Detta blir speciellt viktigt om det är något som du tänker skriva ut flera kopior av.

Programvaror

Även om vi skapar ritningarna för våra laserkreationer i olika programvaror, brukar vi använda oss av Adobe Illustrator för att genomföra den slutliga utskriften. Där kan man enkelt ändra linjestorlekar och liknande. Då kan man lätt redigera linjeegenskaper, slå av och på lager, osv...

Har man inte råd med Illustrator så finns det bra fria alternativ, såsom t.ex. Inkscape.

Tips

Här följer en del tips på hur man kan få till bättre utskrifter ifrån ens laser samt hur man kan efterbehandla detaljer.

Minimera brännmärken

När man skär eller graverar med en laser kan röken ifrån lasern innehålla partiklar som färgar ytan runt om lasersnittet. Detta kan man minimera genom att tejpa ytan innan man skär. Detta skyddar detaljens yta då partiklarna samlas uppepå tejpen. När man drar bort tejpen får man en ren och fin yta på det skurna materialet.

Beroende på vilken tejp man använder kan man vara tvungen att höja effekten på lasern en gnutta. Vanlig maskeringstejp påverkar inte nämnvärt mycket.

Avlägsna brännmärken

Man kan efterbehandla laserskurna detaljer på en mängd olika vis. Har detaljen färgats mycket ifrån rök, kan man ofta tvätta ren den med teknisk sprit eller isopropylalkohol. Kom ihåg att det är bra att ha god ventilation som kan suga bort spritångorna.

Har man material som färgats mycket eller kanter som rent utav är brända, så kan vanlig sandpappring vara en bra metod för att åtgärda detta. Är passformen på detaljerna mycket viktigt, måste man förstås komma ihåg att kompensera för eventuell storleksförändring som sandpappringen åstadkommer.

Målning

Många använder de laserskurna detaljerna rakt av, men det går förstås alldeles utmärkt att måla och färga dem på olika sätt. På så vis kan man komma undan den brända ytan som ofta blir resultatet av skärprocessen (även om denna i många fall ser trevlig och karaktärsfull ut).

Fukt

MDF och plywood är rätt så okänsliga för värme. Dock så tål de oftast inte fukt så bra. I de fall detaljerna ska användas i en fuktig miljö, är det bättre att använda sig av plexiglas eller vinyl som material. Man kan förstås även efterbehandla trädetaljerna med något fuktavstötande, t.ex. någon typ av målarfärg.

Maximera materialanvändningen

Om man ska gravera många, mindre objekt kan man ofta kombinera dessa så att det går att köra många samtidigt. Det gäller då att man kan placera ut objekten så exakt som möjligt i lasern. Här kan man använda sig av olika typer av programvaror som kan optimera placeringen av detaljer mer eller mindre automatiskt. Ett exempel på en sådan programvara är SVG Nest. En bra guide för hur man använder SVG Nest för att optimera laserskärning.

Underhåll av lasern

Vår erfarenhet är att man kommer att använda sig mycket av laserskäraren. Den är snabb, precis och enkelt att använda. Man kan skapa otroligt många tingestar i den och den kommer säkert att bli en av de mest populära maskinerna i ert makerspace. Det är därför extra viktigt att hålla den i gott skick. Se till att noggrant följa de instruktionerna för hur den ska skötas och underhållas.

Det är viktigt att hålla speglar och linser rena. Om dessa blir belagda med smuts (ofta ifrån de ångor som uppstår när man skär) kommer effekten att avta dramatiskt. Om inställningar som man använt tidigare helt plötsligt inte fungerar som de ska, så beror det ofta på att någon del i lasern har blivit smutsig. Både linser och speglar är relativt ömtåliga. Använd därför enbart rengöringsmaterial som är avsett för linser. En grov trasa eller mikrofiberduk kan lätt orsaka repor, vilket kan resultera i att man måste genomföra ett kostsamt byte av lins/spegel. Se därför till att laserrengöringen sköts av någon som är väl införstådd med hur processen går till.

Förutom linserna behöver man oftast inte genomföra så mycket underhåll av maskinen. Ibland kan man vara tvungen att kalibrera var nollpunkten är på maskinen. Det brukar dock vara en enkel process. Man bör kontrollera att lasern är rätt justerad regelbundet.

Underhållningsproceduren bör genomföras minst en gång i veckan och det är bra om man delegerar detta ansvar till någon person. Ha gärna en lista ovanför maskinen som talar om när underhållet genomförts.

Som vi tidigare påpekat så kommer lasern inte att fungera i evighet. Börjar skärjobb att strula eller att lasern inte slår igång överhuvudtaget, då kan det vara dags för underhåll av själva laserröret. Hur detta går till skiljer sig ifrån maskin till maskin. Det är sällan något man kan åtgärda på egen hand. Det enklaste är att ta kontakt med leverantören och få hjälp ifrån denne. Det kan vara kostsamt, men det är säkerligen värt det för att ha tillgång till en så mångsidig maskin som laserskäraren är.

Rätt skött så kommer er laser att fungera under många problemfria år.

Bra resurser

Det finns en uppsjö av bra resurser på nätet. Alltifrån kompletta projektbeskrivningar till bra tips. Här är några som vi brukar använda oss av.

Skapa lådor

För att skapa lådor brukar vi använda oss av Makercase. Här kan man ange dimensioner och materialtyp och få en lådritning skapad.

Skapa kugghjul

Det finns många olika resurser på nätet som handlar om hur man skapar kugghjul med en laserskärare Laser Cut Gears är en bra resurs.

Mönster för böjliga detaljer

För att få till bra mönster som ger flexibla material brukar vi utgå ifrån Instructables. Huvusajten har en uppsjö av intressanta projekt som man kan skapa med sin laserskärare.

Skapa monteringsmallar för mönsterkort

Man kan skapa mallar som går att använda när man ska ytmontera komponenter på mönsterkort. Den här artikeln visar hur man använder en vinylskärare för att göra detta, men det går lika bra att skära vinylen med en laserskärare.