Planeringsfas

Från Makers.nu
Hoppa till: navigering, sök

Det första man måste fråga sig när man ska starta ett makerspace är; vad vill vi att man ska kunna göra i vårt makerspace? Faktum är att detta bör vara den centrala frågan vid varje planeringssteg och vid varje inköp. Är man bara på det klara med vilka användningsområden man vill hålla sig till och vilken typ av arbete man vill kunna utföra så kommer det bli långt enklare att bygga upp precis det makerspace man vill ha.

Starta smått

För att köra igång ett makerspace eller en makerevent behöver man inte ha av tonvis med maskiner och utrustning. Det kan vara en långt enklare tillställning. Många makerspace tillhandahåller bara basal utrustning och material. De kanske påminner mer om en pysselverkstad än något annat. Detta kan vara en nog så god start. Det viktigaste är att samla intresserade, låta dem skapa och utbyta idéer. Att börja smått är bra om man är osäkert på vilket intresse som finns för verksamheten. Att samla på sig massa dyr utrustning för att sedan upptäcka att ingen är intresserad kan vara både tråkigt och kostsamt.

Även om man börjar smått, så kan det vara en god idé att försöka ha någon eller några maskiner som kan vara svåra för gemene man att få tag på, t.ex. en 3D-skrivare eller laserskärare. Då finns det en morot som gör att makers vill söka upp ert makerspace. Kom ihåg att det kan bli kö vid maskinerna, speciellt om man bara har ett fåtal. Detta gäller inte minst de maskiner som tar väldigt lång tid på sig att köra klart, t.ex. 3D-skrivare. Det gäller då att ha någon alternativ aktivitet som kan underhålla deltagarna medan de väntar på sin tur.

Grundbudget

De minimala kostnaderna för att starta och driva ett makerspace är; startkostnad, driftskostnad och personalkostnad. Innan man kan dra igång måste alla dessa tre bitar vara på plats. Hur mycket kapital kommer att gå åt och hur ska kostnaderna täckas?

Uppstart och startkostnader

Startkostnader kan vara enklare att få fram om man utgår ifrån att de första makerträffarna kommer att vara relativt styrda och att man bara erbjuder ett eller ett par olika projekt som kan byggas. Då kan man räkna fram grundkostnaderna rätt så precist. Överhuvudtaget kan det vara bra att börja med rätt så uppstyrda projekt. Då får alla chansen att prova på era olika maskiner och uppvisa om de kan hantera dessa eller ej. Samtidigt så får ni en god aning om hur många deltagare ni kan tänkas få samt hur mycket material dessa kommer att förbruka.

Inför träffarna så kan det vara bra att låta folk föranmäla sig, då får man en indikation om hur många som tänker delta. Dock så brukar det både fall bort och komma till folk även om man kräver föranmälning. Så man bör inte vara alltför låst till listan över föranmälda deltagare.

Börja hellre i mindre skala och bygg ut allteftersom istället för att storsatsa ifrån dag ett. Är ni en skola, använd er av det ni har tillgängligt. Ni kommer snabbt att se vad som saknas och vilka maskiner som skapar flaskhalsar (och som kanske därför bör kompletteras). Tänk ut en rad projekt som kan skapas med den utrustning ni har och erbjud era makers att skapa dessa. När ni kommer igång så kommer ni säkert att få många idéer ifrån deltagarna och då kan ni avväga om ni har utrustning och finanser som räcker för att genomföra dessa projekt. Självklart kan ni kräva att era makers själva betalar för förbrukat material. Kom dock ihåg att klargöra detta i förväg, redan när ni annonserar ut er makerevent.

Drift och driftskostnader

Förbrukningsmaterial

Ett makerspace kräver mycket förbrukningsmaterial. Man måste räkna med att det kommer att uppstå ett ansenligt materialspill. Saker kommer att gå fel och projekt samt material kommer att behövas kasseras. Något som kan bli kostsamt. Det kan vara svårt att förutse dessa kostnader i förväg. Hur ofta går t.ex. en 3D-utskrift fel och måste göras om? Även här kan det vara en bra idé att ha tillgång till ett antal förutbestämda projekt. Då kan man mycket enklare uppskatta vad en träff kommer att gå på.

Service

De flesta maskiner kommer att behöva service, speciellt om de används flitigt. Viss service kan man utföra själv, medan annan kräver fackpersonal. När ni införskaffar utrustning ska ni komma ihåg att ta reda på eventuella driftskostnader som kan uppstå. I vissa fall kanske man inte tänker på alla potentiella driftskostnader och dessa kan påverka negativt om de visar sig vara mycket omfattande. Ett exempel på detta kan t.ex. vara om man behöver byta ut lasern i en laserskärare, vilket kan kosta tiotusentals kronor. Oförutsebara saker händer hela tiden och det måste finnas ett relativt gott utrymme i ens driftsbudget avsett för såna situationer.

Lokalhyra

Skolor brukar kunna bruka sina egna lokaler för makerspaceaktiviteter. Kolla dock upp att det är OK att brukar skollokalerna på helger. Det kan finnas krav på vilken typ av personal som ska finnas på plats under öppettider, t.ex. kanske en vaktmästare måste vara närvarande.

För föreningar kan det bli nog så dyrt att hyra lokaler. Dock så behöver inte ett makerspace ha alltför flashiga lokaler. Det är ingen dum idé att dra igång i någon enklare industrilokal. Ofta finns det då tillgång till bra ventilation och liknande. Kom bara ihåg att det kan vara svårt och kostsamt att flytta all utrustning till en ny lokal när ni vuxit till er.

Personalkostnader

Personal är förstås en typ av driftskostnader. Det är även en mycket viktig sådan. Ett makerspace kan stå och fall på om man har bra personal eller ej.

Varje träff måste ha tillgänglig personal som både kan hjälpa till och övervaka. Det bör finnas minst en ansvarig person i varje rum som brukas av makerspacet. Man bör absolut inte låta lokaler med tyngre/farligare maskiner vara oövervakade, speciellt inte om man har med yngre makers att göra. Se till att knyta upp rikligt med personal och ni har tillgång till reserver om någon behöver avboka sitt deltagande. Vi återkommer till personal i nästa sektion.

Eldsjälar och frivilliga kommer säkert att gilla att delta när makerspacet börjar. Dock finns chansen att intresset falnar med tiden. Då gäller det att man har en plan för hur man ska bemanna sitt makerspace. Detta kan lätt bli ett problem om man kör sin makerverksamhet på helger. Många är ovilliga att offra sin fritid, i alla fall i längden.

I början kanske man kan förlita sig på frivilliga, men om makerspacet ska ske reguljärt så bör man se till att ha avlönad personal.

Har man ett makerspace i sin skola, kan man med fördel anställa duktiga elever. Det är något som vi gjort och det fungerar mycket bra. Se till att dessa får rikligt med tid i förväg, så att de kan bekanta sig med maskinerna. Då har de god vana redan i förväg och kan vara långt mer behjälpliga när själva makerspaceeventen går av stapeln.

Man kan även tänka sig att pensionerade teknik- eller slöjdlärare kan tycka att det är roligt att delta i makerspace-aktiviteter. Kolla av nyligen pensionerade och se vad de har för sig. De blir ofta glada av visat intresse och är ofta villiga att hjälpa till. Dessa kan vara behjälpliga redan under planeringsarbetet, då de ofta har mycket goda erfarenheter av praktiskt teknikarbete.

Huvudaktör

Det kan vara många olika typer av aktörer som vill dra igång ett makerspace. Här är ett antal exempel med några råd för vad dessa bör tänka på.

Skola

För skolor så finns det många ämnen som kan knytas till ett makerspace, t.ex. så passar teknik- som slöjdämnet utmärkt. Man kan införskaffa utrustning som främst är till för undervisningen, men som även kan användas för öppna makerspace. Ofta finns det redan mycket användbar utrustning på en skola. Det finns säkert även många kunniga i personalkåren som kan vara behjälpliga på olika vis. Slöjd- och tekniklärare brukar vara mycket kunniga på sina områden. Man bör även göra en kunskapsinventering på hela lärarkåren, det kan finnas de som har värdefulla kunskaper som kanske inte matchar det ämne som de undervisar i.

Om ni ska starta ett makerspace på er skola och vill kunna ta emot externa makers, är det viktigt att se till att lokalerna är väl lämpade för detta. Det kan t.ex. vara bra att se till att det går att avgränsa så mycket som möjligt av skolan ifrån makerspace-delen. På så vis minimeras riskerna för skadegörelse eller stölder. Detta kan vara nog så viktigt om man kör sitt makerspace på en helg, då det kanske inte är så mycket personal i skolan.

Tänk på att kostnaden för olika typer av material kan bli hög, t.ex. så har vissa 3D-skrivare rätt så höga driftskostnader. Här lär man planera och budgetera för hur mycket material som skolan kan stå för. Kommer man fram till att man måste ta ut en viss avgift för vissa typer av material så måste man utannonsera detta tydligt. De flesta kommer att utgå ifrån att deltagande och make:ande kommer att vara gratis bara för att det sker på en skola.

Förening

Om man är ett gäng eldsjälar som vill dra igång ett eget makerspace, så kan det vara en bra idé att starta en förening. Det gör att man kan få en vettig struktur på deltagandet. Föreningar kan även få olika typer av bidrag, även om de ofta krävs att föreningen varit igång ett tag (ofta minst ett år).

Det finns mycket information om hur man startar och bedriver en förening på nätet. Skatteverket kan vara en bra plats att börja titta på.

Kommersiellt

Man kan mycket väl tänka sig att man skulle kunna bedriva ett makerspace som en kommersiell verksamhet. Kanske man redan bedriver någon typ av verksamhet som har tillgång till mycket utrustning som skulle kunna utnyttjas i ett makersammanhang.

Finansiering

Bidrag och fonder

Det finns många typer av bidrag som man kan söka. Är man en förening så finns det diverse föreningsbidrag som går att söka. Dock så måste oftast föreningen ha varit verksam i minst ett år. Vilken typ av bidrag som kan sökas kan variera ifrån ort till ort.

Fonder kan vara av de mest varierande typer. Vissa är vara till för individer andra är till för föreningar och verksamheter.

Medlemsavgifter

Materialavgifter

Försäkringar

Oavsett vilken typ av verksamhet som kommer att bedriva makerspacet så är det viktigt att kolla upp vilka typer av försäkringar som krävs.

Är man en kommunal skola så kanske eleverna täcks av skolans försäkring, men det är inte säkert att externa deltagare som bara är där för makerspacet täcks. Likaså kan det vara andra försäkringsregler som gäller på kvälls- och helgtid. Utgå inte ifrån att ni har fullgod försäkring utan kolla upp det noggrant!

Om man bedriver sitt makerspace som en förening eller som ett företag bör man ta kontakt med ett försäkringsbolag som kan hjälpa till att ta fram behövliga försäkringar. Förlita er inte på att deltagarna deltar på egen risk!

Nästa avsnitt

Bra personal kan vara den viktigaste faktorn för att ditt makerspace ska lyckas.

Personal