Att välja lokaler

Ett fullt utbyggt makerspace kräver mycket utrymme. Det är inte bara maskinparken som kommer att ta upp mycket utrymme, det krävs även många fria ytor där makers kan bygga sina alster. Det krävs även plats för att förvara såväl material som projekt som är under konstruktion. Det är inte nödvändigt att ha all verksamhet och utrustning på en och samma plats. Under våra makerspace-träffar har mycket av verksamheten skett ute i ”vanliga” klassrum. Deltagarna har uppehållit sig i verkstan när de tillverkat sina komponenter. Därefter har man genomfört själva byggandet ute i ett klassrum. Ofta har detta skett i någon av våra datorsalar, så att det finns tillgång till datorer för projekt som kräver programmering.

Kom ihåg att det kan vara bra att ha verksamheter så nära varandra som möjligt. Då är chansen större att deltagarna ser vad andra makers gör och att de kan bli inspirerade av andras projekt. Är alla verksamheter helt särskilda ifrån varandra minskar möjligheten till dylika synergieffekter.

Vi ska ta och börja att titta på ett par lokalaspekter som man kan glömma bort när man ska till och skapa sitt första makerspace...

Socialisering

Det är lätt att enbart tänka på verkstad och maskinutrymme när man placerar sitt makerspace, men en av de viktigare aspekterna med ett makerspace är att makers får umgås och utbyta idéer. Därför är det viktigt att det finns ytor där man kan socialisera. Helst ytor som är lugna och fria från störande maskiner och andra ljudkällor. Gärna en plats där man kan sitta skönt i fåtöljer och har tillgång till bord.

Ett fikarum är förstås bra att ha när man anordnar långa makerspace-sessioner. Man bör kunna göra kaffe och te, men det ska gärna finnas tillgång till andra typer av drycker (alla dricker inte kaffe eller te). Är man mer kommersiellt inriktad så kan man hyra in diverse typer av automater.

Anordna pauser då och då. Drar makerspacet ut på tiden kanske ni kan anordna en gruppbeställning på pizza, så att folk får något att äta. Kom ihåg att det kan behövas bestick och liknande för såna tillfällen. Ni vill säkert ha tillgång till en diskmaskin också. Överhuvudtaget kan det vara bra att ha tillgång till ett kök.

I många fall kan man ha olika typer av föreläsningar och workshops som försiggår under makerspacet. Dessa kan bryta av lite då och då, så att de som så vill kan få en liten andningspaus och göra något annorlunda. Det brukar alltid finnas deltagare som kan berätta/föreläsa om något intressant ämne. Man bör förstås ha tillgång till rum som passar för föreläsningar. Det bör finnas projektor och duk, stolar och bord, samt eventuellt datorer om det handlar om något som en programmeringsworkshop. För makerspace som anordnas på skolor bör detta inte vara några som helst problem.

Toaletter

Det bör förstås finnas tillgång till toaletter i er lokal. Kom ihåg att behovet för flera toaletter kommer att öka allteftersom erat makerspace växer. Likaså måste det finnas personal som kan sköta och städa toaletterna. Detta kan behövas skötas även under makerspacets gång.

Verkstad/maskinytor

Ni kommer att behöva stora ytor för er verkstad. Det är inte bara viktigt att det finns gott om utrymme för era maskiner och för dem som ska jobba i verkstaden, det är även viktigt ur säkerhetssynpunkt. Många maskiner är farliga att använda sig av och det måste finnas gott om utrymme kring dessa så att ingen råkar knuffa till någon som jobbar där. En knuff när någon hanterar en bandsåg kan innebära att någon sågar sig i fingrarna. Så se till att det finns gott om tomt utrymme kring de maskiner som kräver detta och att alla deltagare respekterar att man inte springer runt i dessa områden.

Det är bra att planera för expansion redan när man startar sitt makerspace. Finns det utrymme för mer maskiner, för mer deltagare, osv? Vid behov kanske man kan sprida sin verksamhet till andra rum. Kom dock ihåg att många maskiner kräver tillgång till saker som ventilation, trefas, nödstoppar, osv. Något som kan bli nog så dyrt att installera i nya rum. Lås er därför inte till lokaler där det inte finns möjlighet för expansion. Att behöva byta lokal helt och hållet kan vara en mycket tidskrävande och dyr process.

Bord och arbetsbänkar

Att ha många fria ytor och bord där makers kan bygga samman sina alster är viktig. Ur många synvinklar kanske det till och med är viktigare med fria ytor, än utrymme för maskiner. Det måste finnas gott om utrymmen så att alla kan få en plats där de kan jobba med sina projekt. Det bör inte vara alltför långt till verktyg och material. Arbetsplatserna bör omges av fritt utrymme så att inte deltagarna krockar med varandra när de bygger eller hämtar saker.

Det behövs antagligen olika typer av bänkar för olika typer av arbetsuppgifter. För metallarbete behövs rejäla, oömma bänkar, gärna med kraftiga tvingar avsedda för att hålla fast det man jobbar med. För byggandet av enklare modeller eller liknande passar vanliga bord bra, möjligen behöver man enklare typer av tvingar på dessa. Enkla hållare och tvingar kan även vara bra för lödningsarbeten. För dessa typer av arbete kan det vara bra att ha en bordsyta som klarar av värme, i fall man tappar lödkolven.

Antistatmattor/-armband

När man ska jobba med finelektronik behöver man ofta skydda sig mot ESD, statisk elektricitet.

Det enklaste sättet att skydda sig mot ESD är antistatarmband. Dessa måste jordas för att fungera fullt ut. Man kan t.ex. fästa jordklämman i jordpunkten i ett jordat eluttag eller i ett element. Ska man jobba mycket med elektronik är det en bra idé att ha antistatmattor eller kanske till och med ett riktigt antistatgolv.

Lagringsutrymmen

I ett makerspace behöver man ha många typer av material. Dessa behöver lagras på ett bra sätt. Det måste finnas ett bra system som gör det lätt att lokalisera det material som behövs för stunden. Materialet bör inte vara lagrat alltför långt ifrån där det ska användas.

Kontrollera att det går att få in materialet till era lagringsutrymmen. Tillåter dörrarnas storlek och placering att ni kan få in större, längre typer av material? Kolla även att det går att få materialet från lager till verkstad utan större problem. Kom ihåg att det kan vara många dörra/passager som materialet måste passera på vägen till/från lagret. Kanske det behövs tillgång till hissar för tyngre material? Även hissars storlek kan vara begränsande för vad som går att få in i lagringsutrymmet.

Smågrejor kan man med fördel placera i olika typer av lagringsbackar. Dessa bör ha lock, så att det går att stapla dem ovanpå varandra. Det är en bra idé att ha genomskinliga lagringsbackar. Då går det snabbt att se vad som finns tillgängligt och man behöver inte leta igenom tonvis med lådor för att hitta det man behöver.

En etikettskrivare kan vara mycket bra att ha tillgång till. Då kan man märka ut vad som finns i skåp och lådor. Vilket underlättar när man ska lokalisera material. Se till att etiketterna är uptodate, inget är mer irriterande än att leta igenom en låda bara för att finna att innehållet inte alls stämmer med dess etikett.

Ha gärna en databas som håller reda på allt material ni har i makerspacet. Bokför allt material som tillkommer och används. Då får ni en god översyn över vad som finns tillgängligt i ert makerspace och när ni behöver införskaffa nytt material. Detta hjälper även när ni ska planera kommande projekt. Vid maker-träffar brukar man ofta ha ett par förutbestämda projekt som deltagarna kan genomföra. Genom att ha en välskött databas kan ni lätt se om det finns nog med material för de förutbestämda projekten.

Man behöver inte bara ha utrymme för material, det måste även finnas utrymmen där man kan lagra projekt. Detta kan såväl vara färdigbyggda projekt eller projekt som är under konstruktion. Har man många deltagare, så kan det krävas mycket utrymme för projektlagring. I många fall vill man att det ska finnas tillgång till låsbara utrymmen där man kan lagra sina projekt. Dels kan man ha dyra komponenter som ingår i projekten, dels kan man vilja skydda projekten ifrån att saboteras av illvilliga individer.

Det bör finnas tillgång till tomma kartonger, lådor och backar i vilka deltagarna kan förvara sina projekt. Även här kan det vara bra med genomskinliga behållare så man kan se innehållet. Flyttkartonger är billiga och passar bra till att lagra större projekt i. De går att skriva namn och projekt på lådorna för att man lätt ska kunna identifiera dem. Har man mindre projekt är IKEAS PAPPIS mycket bra att använda sig av. De är hållbara och billiga. Har man ett kommersiellt makerspace kan man antingen begära att deltagarna tar med sina egna projektbehållare eller tillhandahålla köpbara behållare.

Skåp passar utmärkt för att lagra mindre projekt. Dock behöver projekt inte bli alltför stora innan normala skåp inte längre räcker till. Ett rum med lagerhyllor av olika storlekar bör räcka till för att lagra de flesta typer av projekt. Rummet bör vara låsbart.

Sophantering

Det bör finnas gott om platser där deltagarna kan kasta skräp och överblivet material som inte går att använda till annat. Det kan bli ansenliga mängder med skräp när man genomför en makerspace-event.

Som maker kan man ofta återvinna mycket av de material man jobbar med. Projekt som gått åt pipan behöver inte alltid kasseras helt och hållet. Så mycket som möjligt bör återanvändas till andra projekt. Även om inte allt går att använda till nya projekt, kanske delar är användbara för diverse tester eller liknande. Ett exempel på det kunde vara att man sparar material för att provköra i sin laserskärare, innan man gör en slutlig körning med det rätta materialet.

Sopsortering

Olika kommuner har olika bestämmelser för hur man ska sortera sopor. Det kan även skilja sig på hur vanliga hushåll och företag/verksamheter ska sortera sitt avfall. Var nog med att ta reda på vad som gäller för er kommun.

Det bör förstås finnas sopkärl avsedda för olika typer av sopor. Metallskrot ska förstås inte blandas med brännbart, osv. Se till att placera rätt typ av avfallsbehållare intill varje maskin. Har man en pelarborrmaskin avsedd för metall, kommer det att bli mycket metallspån som ska kastas. Därmed bör det finnas ett sopkärl avsett för metall nära intill borrmaskinen. Samtidigt bör där även finnas ett kärl för brännbara sopor, avsett för eventuella träspån, trassel, osv.

Många typer av avfall kanske måste forslas till närmaste avfallsanläggning. Detta kan t.ex. vara nödvändigt för kemikalier, färg, elektronikskrot, osv. Man bör utse någon i personalen till att ha ansvar för detta, så att det sköts reguljärt. Denna bör sätta sig in i hur sophantering ska ske i kommunen och ansvara för att allt hanteras korrekt.

Om man inte sköter sin avfallshantering på ett korrekt vis kan man åka på kännbara böter!

Elektricitet

Har man många maskiner måste man se till att elinstallationen i lokalerna är dimensionerad för att klara av den nödvändiga elkonsumtionen. Många maskiner drar mycket ström just i uppstartsfasen, med lite otur kan en säkring gå om deltagarna råkar dra igång flera maskiner samtidigt. Precis som med så mycket annat bör man se till att elinstallationen är något överdimensionerad och att det finns utrymme för expansion. Att behöva dra om el i efterhand kan bli mycket dyrt och kräva omfattande arbete.

Större, industriella maskiner kan dra mycket ström när de är igång. Det kan vara svårt att beräkna hur stor driftskostnaden kommer att bli. Om möjligt bör man ha en egen elmätare för verkstaden, så att man kan avläsa den reella förbrukningen. Vilket gör att man måste köra ett par maker-event innan man kan förutse elförbrukningen och lägga till denna till driftskostnaden. När maskinparken förändras måste man förstås uppdatera driftskostnaden för elen.

Många typer av maskiner drivs med trefas. Även om ni inte har dylika maskiner när ni startar ert makerspace så är chansen stor att framtida utbyggnad kommer medföra att ni får nya maskiner som kräver trefas. Ni bör därför se till att utrusta era lokaler med trefas redan ifrån början. Det är långt enklare att dra in detta när lokalerna är relativt tomma och det finns gott om utrymme för att jobba med elen.

Nödstopp

Det ska gå att slå av strömmen till alla maskiner genom att trycka på nödstopp. Detta är en nödvändig säkerhetsfunktion som måste finnas i varje verkstad som har farliga maskiner. Se mer i sektionen om säkerhet. Om detta inte finns tillgänglig i lokalen, måste man se till att få ett dylikt system installerat. Detta kan vara relativt kostsamt och man bör kontrollera vad kostnaden blir så att man kan ta med detta i sin uppstartskalkyl. Om man behöver börja använda sig av flera rum när ens makerspace växer, ska man komma ihåg att utrusta de nya rummen med nödstopp om så behövs.

Ventilation

För många typer av maskiner, t.ex. lasergraverare/-skärare, krävs ventilation. Det är inte minst viktigt om man ska skära plaster och liknande som kan avge gaser som till och med kan vara giftiga (något vi iofs avråder ifrån). Andra aktiviteter som behöver ventilation är svetsning och lödning. För dessa typer av maskiner krävs professionell ventilation och det räcker inte bara med ”normal” rumsventilation. I vissa fall kan till och med viss utrustning kräva extra kraftigt sug kopplat till ventilationen.

Om ni behöver bygga om lokalen och dra in ny ventilation eller om ni redan har tillgänglig ventilation så bör ni konsultera fackpersonal och ta reda på om er ventilation är lämplig för den typ av utrustning ni ämnar bruka. Likaså kan fackpersonal råda er om ni behöver speciella zoner med extraventilation eller om ni behöver avskilja vissa områden från andra för att få till bättre ventilation. Ytor som är avsedda för målning eller användning av olika typer av kemikalier (kanske för att etsa mönsterkort) kan kräva extraventilation. Att dra in ventilation kan vara dyrt, så se till att ni har planerat in detta när ni tittar på startkostnaderna för ert makerspace!

Vad gäller lödning så finns det bordsfläktar som har renande filter. Dessa kan placeras vid varje lödstation. De är inte speciellt dyra och de är mycket effektiva. Används dessa behöver man inte placera lödstationerna i ett utrymme med extra ventilation. Det gör att man kan sprida ut löd- och byggstationer i andra lokaler som inte behöver specialanpassas.

Även utrustning som 3D-pennor, limpistoler, osv kan ge ifrån sig starka lukter.

Buller

Många maskiner är bullriga. Speciellt gäller detta tyngre maskiner såsom borrmaskiner, svarvar, CNC-maskiner, osv. Dessa bör placeras så att deras bullerpåverkan minimeras. De som använder maskinerna måste ha hörselkåpor eller öronproppar. I många fall behöver även de som är i närheten denna typ av skyddsutrustning.

Om man inte kan placera de bullriga maskinerna på i egna rum, så går det ofta att skärma av dem på olika sätt. En skärmvägg eller något i stil med svetsgardiner kan dra ned på bullret.

Bullret är inte bara potentiellt skadligt, det är även störande och det kan vara mycket irriterande för dem som jobbar med invecklade projekt. Det kan därför vara bra om man har verkstadsdelen i ett rum och genomför själva byggandet i ett eget, lugnare rum.

Tryckluft och gaser

Viss typ av utrustning kan även kräva tillförsel av luft. Många typer av maskiner kan drivas med tryckluft och det är alltid bra att ha tillgång till tryckluft när man jobbar med metall. Utrustning som t.ex. plasmaskärare kräver att man har tillgång till välfungerande tryckluft. Detta kan alltså vara en bra grundutrustning att ha redan ifrån början och det är bättre att ha en något överdimensionerad kompressor så att man inte behöver uppgradera även denna när nya maskiner tillkommer.

Olika typer av gaser kan behövas, förutom de självklara gaserna som behövs till svetsning så kräver vissa mera avancerade lasrar tillgång till syre (främst de som även kan skära metall). Detta är alltså något man måste ha med i sin driftskostnadskalkyl.

Kom ihåg att det finns en rad bestämmelser om hur man ska hantera gasflaskor och liknande. Kolla upp så att ni får hantera gasflaskor i era lokaler.

Märk även ut att det finns glasflaskor, så att räddningstjänsten är medvetna om detta i fall olyckan är framme!

Tillgänglighet

När man planerar sitt makerspace bör man ta tillgänglighet med i planeringen. Finns möjlighet för handikappade att ta del i makerspacet eller ej? Höga trösklar och trånga utrymmen kan göra det omöjligt för rullstolsbundna att delta. Att anpassa sig till dessa behov är inte minst viktigt för skolor och liknande, då dessa har krav på sig att lokaler ska vara tillgänglighetsanpassade. Vissa maskiner kan vara svåra att använda för alla och det kan vara omöjligt att anpassa dem så de blir tillgängliga för alla.

Det är även viktigt att det finns möjlighet för ambulanspersonal att komma in i era verkstadslokaler. Händer det ett tillbud, måste ambulanspersonalen kunna komma både in och ut med bårar och liknande utrustning. All försening kan försämra chanserna för den som skadats. Se mer om detta i sektionen om säkerhet.

Som vi tidigare påpekat måste det gå att få in material och maskiner i lokalen. Det bör även gå att få ut dem om man skulle behöva flytta. I många fall kan maskiner tas isär för att underlätta förflyttning, men det kan vara jobbigt att göra detta och man bör undvika det så långt som möjligt. Kom ihåg att det är inte helt säkert att man får ihop sakerna helt korrekt om man plockar isär dem (vi makers bör inte ha problem med detta, men man vet aldrig).

Kontrollera och planera hur er lokal fungerar vad gäller tillgänglighet. Se till att ha dessa spörsmål i bakhuvudet om ni ska skaffa en ny lokal. Gör gärna test och övningar för att se hur tillgängligheten fungerar. Det kan vara en mycket god idé att ha en tillbuds-övning, där man både övar på vad som ska göras samt att man provar så att varje steg fungerar som det är tänkt.

Nästa avsnitt

Det är viktigt att lokaler, arbetsmiljö och arbetsmetoder är säkerhetsanpassade. Vi har valt att viga ett eget avsnitt till detta.

Säkerhet